<%@LANGUAGE="JAVASCRIPT" CODEPAGE="1252"%> ASTEL - FYKE-opas
       
 

HUVUDMENYN

1 ELEKTRISKA LADDNINGAR KAN UPPSTÅ GENOM GNIDNING

En elektrisk laddning ger upphov till en elektrisk växelverkan
En enkel modell för hur en kropp laddas

Polarisation
Blixtens uppkomst
De elektriska laddningarnas historik

Undersökningar
Laddning av kroppar

En laddad kropps inverkan på en oladdad kropp
Uppgifter

Demonstrationer

Attraktions- och repulsionskrafter mellan plastfolier
En kam, som man gnidit, drar till sig lätta föremål
Elektroskopet
Bandgeneratorn


2 STRÖMKRETSEN

Komponenterna i en strömkrets
Spänning och strömstyrka
Energi överförs med hjälp av elektrisk ström
Symboler
Likström och växelström
Ledare och isolatorer
Strömkretsarna i elektriska apparater
Strömkretsarna i människan

Undersökningar
Koppla en lampa så att den lyser

En isolator isolerar och en ledare leder
Folieströmbrytaren och dess funktion
Uppgifter

Demonstrationer
Sluten och öppen strömkrets
Koppling av lampor och batterier
Ledare och isolatorer



3 GRUNDKOPPLINGAR

Mätning av spänning och strömstyrka
Koppling av batterier
Hur koppling av lampor påverkar strömstyrkan
Kortslutning
Säkringen
Resistans

Undersökningar
Mätning av spänning

Mätning av strömstyrka
Koppling av batterier
Elektriska kopplingar
Uppgifter

Demonstrationer
Mätning av spänning
Mätning av spänningen över ett batteri och en lampa
Mätning av strömstyrka



4 SPÄNNINGEN UPPRÄTTHÅLLS AV EN SPÄNNINGSKÄLLA


Batteriets spänning

Polspänningen
Voltas stapel
Batteriet
Ackumulatorn


Undersökningar

Ljus från en potatis
Uppgifter

Belysningseffektens beroende av spänning och strömstyrka
Elektrisk effekt
Elektrisk energi
Termostaten


Undersökningar

Värmeaggregat

Glödtråden

Demonstrationer
Värmeaggregat
Glödtråd och glödlampa



6 MAGNETISMEN OCH KOMPASSEN

Kompassen
Magnetisk växelverkan
Magnetisering
Magnetiska fält
Jordens magnetiska fält
Hur man förklarar magnetiseringen


Undersökningar

Kompassen

Magneter i växelverkan
Tillverkning av en stavmagnet
Uppgifter

Demonstrationer
Stavmagneten
Demonstration av ett magnetiskt fälts fältlinjer



7 ELEKTROMAGNETER

En strömförande ledning har magnetiska egenskaper
Hur man tillverkar en elektromagnet
Enheten för elektrisk strömstyrka
Elektromagnetismens tillämpningar
Den elektriska ringklockan
Elmotorn
Högtalare

Hjärnans magnetiska fält
Magnetiska minnen

Generatorn
Växelspänning
Transformatorn
Överföring av energi med hjälp av elektrisk ström
Solens energi är i rörelse kring jordklotet
Värmekraftverk
Vatten- och vindkraftverk
Kärnkraftverk
Energiproduktionens risker
Energiproduktionens utsläpp

Undersökningar
Induktionsfenomenet

Generatorn
Uppgifter


9 ELSÄKERHET

Säkringen
Hur man skyddar elektriska apparater
Byte av lysrör och lampor
En elektrisk stöt
Skötsel av maskiner i hemmet och farliga situationer vid användningen
Hur man byter en stickpropp

Uppgifter

 

   

Demonstrationer

1. Attraktions- och repulsionskrafter mellan plastfolier

I demonstrationerna åskådliggörs uppladdningen av plastfolier. En plastfolie blir laddad då man gnider den. Man observerar att det finns två slag av laddningar. Laddningarna kan antingen repellera eller attrahera varandra. Tidigare text innehåller en utförligare förklaring till fenomenet.

Försöket lyckas bäst med nya plastfolier. Gamla folier kan redan vara laddade och förorsaka icke-önskade effekter. Försöket lyckas bättre vid torrt än vid fuktigt väder. Det bästa vädret för ett lyckat försök är när det är torrt och kallt.

 

1. Mellan två plastfolier, som man inte gnidit, sker ingen växelverkan. De varken attraherar eller repellerar varandra.

2. Gnid en plastfolie med en bit ylletyg.

3. Gnid också en annan plastfolie med en bit ylletyg.

4. För de gnidna plastfolierna nära varandra. Man observerar, att de repellerar varandra. Plastfolierna fick vid gnidningen en egenskap, som ger upphov till en repulsion mellan dem (de växelverkar). Denna egenskap som uppkommer hos en kropp, då man gnider den, kallas elektrisk laddning.

5. För det ylletyg, som du har använt vid gnidningen, nära plastfolien. Man lägger märke till, att tyget attraherar plastfolien. Tydligen fick också ylletyget vid gnidningen en liknande egenskap som plastfolien. Kroppar kan alltså, då man gnider dem, få en sådan egenskap (elektrisk laddning), som kan ge upphov till antingen en attraktion eller en repulsion mellan dem. Av den observerade egenskapen hos en kropp finns det således två slag. Dessa två slag av egenskaper, som en kropp får då man gnider den, har man börjat kalla positiv och negativ elektrisk laddning.

Ovanstående försök tolkas så, att en kropp vid gnidning kan få en positiv eller en negativ elektrisk laddning. Då två kroppar har samma slags laddning, repellerar de varandra. Då laddningarna är av olika slag, attraherar kropparna varandra. Länken innehåller en utförligare förklaring till fenomenet.

2. En kam, som man gnidit, drar till sig lätta föremål.

I demonstrationen åskådliggörs ett föremåls polarisation. Ett laddat föremål drar till sig andra föremål, emedan dessa polariseras i närheten av en elektrisk laddning. Tidigare text innehåller en utförligare förklaring till fenomenet.

1. Gnid en kam med en bit ylletyg eller kamma ditt hår.

2. För kammen nära en papperslapp. Man lägger märke till, att fastän man inte gnidit papperslappen, så fastnar den vid kammen.

3. För det ylletyg, som du har använt vid gnidningen, nära papperslappen. Man lägger märke till att också tyget attraherar papperslappen.

Demonstrationen åskådliggör polariseringen av en kropp. Den laddade kammen eller det laddade ylletyget attraherar en papperslapp, ty papperslappen polariseras i närheten av en elektrisk laddning. Tidigare text innehåller en utförligare förklaring till fenomenet.

3. Elektroskopet

Ett elektroskop är en anordning, med vars hjälp man kan ta reda på om en kropp är elektriskt laddad. Elektroskopet består av en isolerad stomme som har en fast elektrod och en vridbar visare. Såväl stommen som elektroden och visaren är av metall. Elektroskopet laddas, då elektroden kommer i kontakt med ett laddat föremål. Stommen i elektroskopet och visaren blir laddade med samma slags elektricitet och repellerar varandra. Den laddning, som överförts till elektroskopet, är desto större ju större visarutslaget är. Då man för över mer laddningar till elektroskopet, ökar utslagsvinkeln. Då man tillför elektroskopet laddningar av motsatta slag efter varandra, konstaterar man att de neutraliserar varandra. Efter det att ett elektroskop laddats upp, börjar visarutslaget långsamt minska på grund av att laddningen försvinner till omgivningen.

1. Placera ett elektroskop på en isolerskiva (t.ex. en lärobok) på ett bord. Berör elektroskopets elektrod med en oladdad glasstav (staven har inte gnidits).

2. Gnid glasstaven med ett ylletyg.

3. Berör elektroskopets elektrod med en laddad glasstav. Man observerar, att elektroskopets visare ger utslag. Laddningar överförs från det laddade föremålet till elektroskopet.

4. Gnid staven på nytt.

5. Då man igen berör elektroskopets elektrod med den laddade glasstaven, lägger man märke till att visarens utslag i elektroskopet ökar. Från det laddade föremålet vandrar mera laddningar över till elektroskopet.

6. Då man berör elektroden i elektroskopet med ett metallföremål, lägger man märke till att visaren i elektroskopet återtar sitt ursprungliga läge. Laddningen leds genom metallföremålet bort till omgivningen via  handen. Om man berör elektroskopets elektrod med en isolator, t.ex. en glasstav, påverkas inte visarens utslag dvs. elektroskopet urladdas inte. Man förklarar fenomenet med att laddningar kan förflytta sig bara i ett ledande material – i ett isolerande material kan laddningar inte förflytta sig.

7. Då elektroskopet har urladdats, intar visaren lodrätt läge.

4. Bandgeneratorn

Också i en och samma kropp repellerar laddningar av samma slag varandra. I en elektrisk ledare placerar sig därför laddningarna på ledarens yta. De samlas speciellt i utstående spetsar och strävar att urladdas ur dessa. I ett ihåligt ledande föremål kan man fortlöpande föra in laddningar via dess insida. På detta grundar sig bandgeneratorns funktion: bandet för fortlöpande mer och mer laddningar in i den stora kupan.

1. Då tillräckligt många elektriska laddningar strömmat över till kupan, sker en gnisturladdning, en liten blixt, mellan kupan och klotet, (jämför med blixtens uppkomst). Den stora kupan motsvarar ett åskmoln och det lilla klotet jordytan.

2. Man kan demonstrera den elektriska repulsionskraften genom att på en bandgenerators kupa fästa en papperstofs eller en skål med små bollar av isolerande material. Bollarna laddas med samma slag av elektricitet och repellerar varandra. De börjar studsa upp och ned i skålen.