<%@LANGUAGE="JAVASCRIPT" CODEPAGE="1252"%> ASTEL - FYKE-opas
       
 

HUVUDMENYN

1 ELEKTRISKA LADDNINGAR KAN UPPSTÅ GENOM GNIDNING

En elektrisk laddning ger upphov till en elektrisk växelverkan
En enkel modell för hur en kropp laddas

Polarisation
Blixtens uppkomst
De elektriska laddningarnas historik

Undersökningar
Laddning av kroppar

En laddad kropps inverkan på en oladdad kropp
Uppgifter

Demonstrationer

Attraktions- och repulsionskrafter mellan plastfolier
En kam, som man gnidit, drar till sig lätta föremål
Elektroskopet
Bandgeneratorn


2 STRÖMKRETSEN

Komponenterna i en strömkrets
Spänning och strömstyrka
Energi överförs med hjälp av elektrisk ström
Symboler
Likström och växelström
Ledare och isolatorer
Strömkretsarna i elektriska apparater
Strömkretsarna i människan

Undersökningar
Koppla en lampa så att den lyser

En isolator isolerar och en ledare leder
Folieströmbrytaren och dess funktion
Uppgifter

Demonstrationer
Sluten och öppen strömkrets
Koppling av lampor och batterier
Ledare och isolatorer



3 GRUNDKOPPLINGAR

Mätning av spänning och strömstyrka
Koppling av batterier
Hur koppling av lampor påverkar strömstyrkan
Kortslutning
Säkringen
Resistans

Undersökningar
Mätning av spänning

Mätning av strömstyrka
Koppling av batterier
Elektriska kopplingar
Uppgifter

Demonstrationer
Mätning av spänning
Mätning av spänningen över ett batteri och en lampa
Mätning av strömstyrka



4 SPÄNNINGEN UPPRÄTTHÅLLS AV EN SPÄNNINGSKÄLLA


Batteriets spänning

Polspänningen
Voltas stapel
Batteriet
Ackumulatorn


Undersökningar

Ljus från en potatis
Uppgifter

Belysningseffektens beroende av spänning och strömstyrka
Elektrisk effekt
Elektrisk energi
Termostaten


Undersökningar

Värmeaggregat

Glödtråden

Demonstrationer
Värmeaggregat
Glödtråd och glödlampa



6 MAGNETISMEN OCH KOMPASSEN

Kompassen
Magnetisk växelverkan
Magnetisering
Magnetiska fält
Jordens magnetiska fält
Hur man förklarar magnetiseringen


Undersökningar

Kompassen

Magneter i växelverkan
Tillverkning av en stavmagnet
Uppgifter

Demonstrationer
Stavmagneten
Demonstration av ett magnetiskt fälts fältlinjer



7 ELEKTROMAGNETER

En strömförande ledning har magnetiska egenskaper
Hur man tillverkar en elektromagnet
Enheten för elektrisk strömstyrka
Elektromagnetismens tillämpningar
Den elektriska ringklockan
Elmotorn
Högtalare

Hjärnans magnetiska fält
Magnetiska minnen

Generatorn
Växelspänning
Transformatorn
Överföring av energi med hjälp av elektrisk ström
Solens energi är i rörelse kring jordklotet
Värmekraftverk
Vatten- och vindkraftverk
Kärnkraftverk
Energiproduktionens risker
Energiproduktionens utsläpp

Undersökningar
Induktionsfenomenet

Generatorn
Uppgifter


9 ELSÄKERHET

Säkringen
Hur man skyddar elektriska apparater
Byte av lysrör och lampor
En elektrisk stöt
Skötsel av maskiner i hemmet och farliga situationer vid användningen
Hur man byter en stickpropp

Uppgifter

 

    Magnetisk växelverkan

I Astel-läromedlets mekanikdel fördjupade vi oss i gravitationsväxelverkan och tidigare i det här läromedlet fördjupade vi oss i den elektriska växelverkan som äger rum mellan laddade kroppar. Mellan magneter finns ett tredje slag av växelverkan, magnetisk växelverkan. Kompassnålen, liksom också varje annan stavmagnet, har benägenheten att ställa sig i nord-sydriktning. Den ända av magneten som vänder sig mot norr kallas nordpol eller N-pol (north), den ända som vänder sig mot söder kallas sydpol eller S-pol (south).

En stavmagnets poler

Två magneters liknämniga poler stöter bort varandra, medan oliknämniga poler drar varandra till sig. Tidigare bekantade vi oss med elektrisk växelverkan mellan laddningar. Magnetismen är en annan form av elektromagnetisk växelverkan och i det första kapitlet behandlades redan elektrisk växelverkan mellan laddade kroppar. Också mellan en magnet och ett magnetiskt material finns en magnetisk växelverkan.

Stavmagneter används t.ex. för att fästa minneslappar på kylskåpsdörrar. Också högtalare och små elmotorer innehåller magneter. I större elmotorer använder man elektromagneter. Också ute i naturen kan man träffa på magnetiska kroppar. En del järnhaltiga malmer kan vara magnetiska.

Nano och Piko tar reda på hur stavmagneter växelverkar med varandra.

Då två U-magneters oliknämniga poler är riktade mot varandra, drar U-magneterna varandra till sig. 

En magnet attraherar också järn- och nickelföremål, fastän föremålen själva inte är magneter.