<%@LANGUAGE="JAVASCRIPT" CODEPAGE="1252"%> ASTEL - FYKE-opas
       
 

HUVUDMENYN

1 ELEKTRISKA LADDNINGAR KAN UPPSTÅ GENOM GNIDNING

En elektrisk laddning ger upphov till en elektrisk växelverkan
En enkel modell för hur en kropp laddas

Polarisation
Blixtens uppkomst
De elektriska laddningarnas historik

Undersökningar
Laddning av kroppar

En laddad kropps inverkan på en oladdad kropp
Uppgifter

Demonstrationer

Attraktions- och repulsionskrafter mellan plastfolier
En kam, som man gnidit, drar till sig lätta föremål
Elektroskopet
Bandgeneratorn


2 STRÖMKRETSEN

Komponenterna i en strömkrets
Spänning och strömstyrka
Energi överförs med hjälp av elektrisk ström
Symboler
Likström och växelström
Ledare och isolatorer
Strömkretsarna i elektriska apparater
Strömkretsarna i människan

Undersökningar
Koppla en lampa så att den lyser

En isolator isolerar och en ledare leder
Folieströmbrytaren och dess funktion
Uppgifter

Demonstrationer
Sluten och öppen strömkrets
Koppling av lampor och batterier
Ledare och isolatorer



3 GRUNDKOPPLINGAR

Mätning av spänning och strömstyrka
Koppling av batterier
Hur koppling av lampor påverkar strömstyrkan
Kortslutning
Säkringen
Resistans

Undersökningar
Mätning av spänning

Mätning av strömstyrka
Koppling av batterier
Elektriska kopplingar
Uppgifter

Demonstrationer
Mätning av spänning
Mätning av spänningen över ett batteri och en lampa
Mätning av strömstyrka



4 SPÄNNINGEN UPPRÄTTHÅLLS AV EN SPÄNNINGSKÄLLA


Batteriets spänning

Polspänningen
Voltas stapel
Batteriet
Ackumulatorn


Undersökningar

Ljus från en potatis
Uppgifter

Belysningseffektens beroende av spänning och strömstyrka
Elektrisk effekt
Elektrisk energi
Termostaten


Undersökningar

Värmeaggregat

Glödtråden

Demonstrationer
Värmeaggregat
Glödtråd och glödlampa



6 MAGNETISMEN OCH KOMPASSEN

Kompassen
Magnetisk växelverkan
Magnetisering
Magnetiska fält
Jordens magnetiska fält
Hur man förklarar magnetiseringen


Undersökningar

Kompassen

Magneter i växelverkan
Tillverkning av en stavmagnet
Uppgifter

Demonstrationer
Stavmagneten
Demonstration av ett magnetiskt fälts fältlinjer



7 ELEKTROMAGNETER

En strömförande ledning har magnetiska egenskaper
Hur man tillverkar en elektromagnet
Enheten för elektrisk strömstyrka
Elektromagnetismens tillämpningar
Den elektriska ringklockan
Elmotorn
Högtalare

Hjärnans magnetiska fält
Magnetiska minnen

Generatorn
Växelspänning
Transformatorn
Överföring av energi med hjälp av elektrisk ström
Solens energi är i rörelse kring jordklotet
Värmekraftverk
Vatten- och vindkraftverk
Kärnkraftverk
Energiproduktionens risker
Energiproduktionens utsläpp

Undersökningar
Induktionsfenomenet

Generatorn
Uppgifter


9 ELSÄKERHET

Säkringen
Hur man skyddar elektriska apparater
Byte av lysrör och lampor
En elektrisk stöt
Skötsel av maskiner i hemmet och farliga situationer vid användningen
Hur man byter en stickpropp

Uppgifter

 

    UNDERSÖKNINGAR
Ljus från en potatis

Tre potatisar eller potatisbitar, sladdar, tre spikar av zink, tre spikar av koppar, en lysdiod för lågspänning (1,7–1,9 V) och en voltmeter står till ditt förfogande. Lysdioden eller LED (Light Emitting Diode) är en halvledarkomponent, som lyser, när en ström går genom den.

Lysdioden innehåller två halvledande material och det är i gränsskiktet mellan dem som ljuset uppstår. Det finns röda, gröna och gula lysdioder. Förbrukningen av elektrisk energi är avsevärt mindre i dem än i traditionella lampor. De används i displayer, ljusreklamer och som indikatorer t.ex. i stereoanläggningar. I princip är de eviga.

1. Tryck in en zink- och en kopparspik i var och en av de tre potatisarna så som bilden visar.

Koppla de tre potatisarna i serie, dvs. anslut den mellersta potatisens zinkspik till en kopparspik i den första potatisen och dess kopparspik till en zinkspik i den tredje potatisen. Anslut sedan hela systemet till en lysdiod (LED), se bilden. Om dioden inte lyser, kan man få den att lysa genom att kasta om dess poler och eventuellt foga in en fjärde på samma sätt behandlad potatis i seriekopplingen.

– Rita en bild av kopplingen och ge en förklaring till dina observationer.

– Vad skulle du kunna använda i stället för potatisar? Pröva om dioden lyser i det nya utförandet. 

2. Undersök, vilka saker det är, som inverkar på den uppkomna spänningen. Du har till ditt förfogande en volt- och en amperemeter samt olika metaller och några ämnen, rotfrukter och andra frukter, i vilka man kan sticka in metallbitarna.

– Under vilka förhållanden uppkommer den största spänningen?

– När får man ingen spänning alls?


UPPGIFTER

13. I vilka avseenden är en ackumulator och ett batteri lika varandra? Hur skiljer de sig från varandra?

14. Räkna upp apparater, i vilka det uppstår en spänning.

15. I vilken av de nedan avbildade situationerna förekommer det a) spänning, b) elström? Fundera på vad som är orsak och verkan, spänningen eller strömmen.