<%@LANGUAGE="JAVASCRIPT" CODEPAGE="1252"%> ASTEL - FYKE-opas
       
 

HUVUDMENYN

RÖRELSE OCH JÄMVIKT

1. RÖRELSE
Klassificering av rörelse
Tröghet
Rörelse och växelverkan
En rörelse kan förändras bara genom växelverkan
Olika slag av växelverkan
En kropps inverkan på hur dess rörelse förändras

2. MÄTNING AV RÖRELSE, KRAFT OCH MASSA
Hastighet
Acceleration
Växelverkan och kraft

3. JÄMVIKT
Tyngdpunkt
Olika slag av jämvikt
Då kroppar faller omkull
Mekaniska maskinner
Hävstången
Lutande planet
Blocket

 

   

Olika slag av växelverkan

Emedan friktion alltid sker mellan två parter, t. ex. en kropp och ett underlag som gnider mot varandra, används i fysiken för fenomen av detta slag mera allmänt benämningen växelverkan. Termen framhäver båda parternas betydelse. Fenomenet friktion förekommer bara då två kroppar (isen och cykelhjulet eller pucken och asfalten) gnider mot varandra. Vid försöken med att stöta i väg pucken i rymden förekom däremot ingen friktion, eftersom den för växelverkan erforderliga andra parten saknades.

Växelverkan har också annan betydelse än den fysikaliska. Det kan exempelvis uppstå växelverkan mellan en musiker och publiken. Kommunikationsmedlen har förbättrat växelverkan mellan folken. Växelverkan bestämmer rörelser för såväl människor och samhällen som kroppar.

När kroppar stöter ihop, skuffar vararandra eller gnider mot varandra är de i växelverkan med vararandra. En växelverkan sker alltid mellan två parter, och båda parterna erfar växelverkan. På hal is kan Piko inte komma i rörelse med en cykel. Cykelns hastighet kan inte ökas, rörelseriktningen kan inte förändras, och man kan inte få cykeln att stanna. Att ändra cykelns rörelse lyckades inte utan tillräcklig friktion, dvs. utan tillräcklig växelverkan mellan cykelhjulen och isen.

När kroppar kolliderar, berör eller gnider mot varandra, befinner de sig i växelverkan med varandra.

Friktionen mellan cykelhjulen och isen är exempel på beröringsväxelverkan. Där sker beröringen i form av gnidning. Beröring kan också förkomma som kortvarig kontakt mellan en simhoppare och trampolinen mot vilken han eller hon tar sats eller som fortlöpande växelverkan mellan en fallskärmshoppare och luften, dvs. luftmotstånd.

I rymdskeppet hade Nano och Piko vant sig vid att gymnastisera så, att de lade handflatorna mot varandra, krökte sina armar och sedan snabbt skuffade varandra bakåt. Genom denna beröringsväxelverkan kom båda i rörelse.

Kroppar behöver inte alltid ens beröra varandra, för att man mellan dem skall kunna observera krafter.

En magnetisk växelverkan är exempel på en sådan avståndsväxelverkan. Nano och Piko håller i starka hästskomagneter, mellan vilka växelverkan känns redan på avstånd. Magneterna dras till varandra med en så stor kraft, att Nano har svårt att hålla sig kvar på stället.

En växelverkan sker alltid mellan två parter och dess verkningar kan iakttas hos båda parterna samtidigt. All växelverkan har det gemensamt, att de på något sätt inverkar på kroppens rörelse. Friktionen mellan två ytor som gnider mot varandra kan snabbt få en rörelse att stanna av och gör det möjligt att komma i rörelse. Om friktionen är liten, är det svårare för en kropp både att komma i rörelse och att stanna. Kraftverkan mellan två magneter gör att magneterna dras mot varandra eller stöts ifrån varandra. En fallskärmshopparens hastighet bromsas upp av luftens motstånd. Sammanfattningsvis kan man säga, att för att ett rörelsetillstånd skall kunna förändras krävs det alltid en växelverkan.

I enlighet med Newtons II lag kan en kropps rörelse förändras bara genom att kroppen växelverkar med någon annan kropp.

En kropp befinner sig ofta i växelverkan med ett flertal andra kroppar. Förändringen av kroppens rörelsetillstånd beror då på den sammanlagda verkan av de olika slagen av växelverkan. Om en kropp är utsatt för olika slag av växelverkan, kan dessa upphäva varandra. I sådant fall förblir kroppen i vila om den är i vila, och fortsätter att röra sig med oförändrad hastighet om den är i rörelse.

 

Krafter uppstår genom att kroppar växelverkar med varandra. Då man exempelvis drar en låda längs ett underlag, uppstår genom beröringen en friktion som verkar på lådan. Krafter representeras med kraftpilar.