I sagolabyrinten
på Helsingfors Bokmässa
Fem sagor blev till på svenska på bokmässan
25.10.-28.10.2001. Orsaken till att sagorna inte blev flera, var
nog den, att de svenska barnen borde ha haft sitt eget
sagoteringstält med texter enbart på svenska. Du återfinner
sagorna här nedan samt bland de finska sagorna, som var 260
till antalet.
Paulina Lönnroth 11 år - Sagoterare: Monika Riihelä
Räven som kunde tala
Det var en gång en flicka som hette Paulina. Hon vann en
resa till Lappland. Hon var ute och skidade i fjällen när det
kom en snöstorm. Skidspåren efter henne snöade igen. Hon
hittade inte hem till hotellet mera. Hon skidade och skidade och
skidade och kom in till en tätare och tätare och tätare skog.
Nu blev hon rädd. Hon skidade hårt hårt hårt. Där stod en
räv. Hon tyckte precis att räven talade. Räven sa: "Vad
gör du i den här täta urskogen?" "Jag har gått
vilse och hittar inte hem till hotellet. Jag lovade att komma
hem till middag till hotellet. Men nu e det omöjligt. Snälla
räv hjälp mig hem." "Håll i mig så drar jag dig
hem." Räven drog och drog och drog. Men det hade blivit
för djup snö. Skidorna måste lämnas i skogen. Hon hörde rop
långt ifrån. Där var mamma och pappa. Räven försvann kvickt
och sa: "Säg aldrig att djur kan tala." Så for hon
hem till hotellet med sin mamma och pappa. Hon var några dagar
till på hotellet och träffade räven varje dag.
Idil 9 år - Sagoterare: Monika Riihelä
Jag skall berätta fyra vitser.
Och de kommer alla i ordning. Det var en gång en gumma som
aldrig satt peppar i maten, för hon tyckte inte om peppar. En
dag sa hennes man: "Det smakar ju ingenting när du inte
sätter peppar i maten." Och så sa gumman:" Är det
du eller jag som gör maten?"
Så kommer nummer två av vitsarna. Gummans man mjölka korna
och gav mjölken åt korna. Och så sa gumman: "Jag tror du
gör på lite fel sätt." Och gubben svara: "Är det
du eller jag som mjölkar korna?"
Nummer fyra av vitserna. Ska det inte komma nummer tre nu?
Är det du eller jag som berättar vitserna?
Sen var det slut.
Emma 4 år - Sagoterare: Renja-Kajsa Martikainen
Det var en gång Mumintroll som
heter Mumin. Och sen kom en brill. Hon hade potatis. Hon hade
också soppa, som hon hällde på ett huvud. Och skrek hon på
Mumin pappa och Mumin mamma att hjälppa. Och sen svimma hon.
Hon svimma på ett nerförs backe och sen hällde Mumin vatten.
Och sen går hon hem på Mumindalen.
Rosa 17 år - Sagoterare: Monika Riihelä
Oiski Poiskis
biblioteksutfärd
Oiski Poiski var en liten figur som var mycket nyfiken.
En dag tappa han bort sej i biblioteket och sniffa mellan
böckerna och tyckte att det lukta damm. Han kom på att han
inte kunde läsa. Han förstod inte ett skvatt av böckernas
innehåll. Han blev mycket lessen och då kom en gammal dam och
hitta honom när han satt på bokhyllan och snyfta. Hon hjälpte
honom förstås och hon läste en bok tillsammans med honom. O
Oiski Poiski tänkte att kanske det inte var så hemskt att inte
kunna läsa för det finns ju gamla människor som kan läsa åt
honom. Damen lova att hon skulle hjälpa honom att lära sig att
läsa. Då var han glad.
Carolina Forss & Olga Salminen 11 år & 12 år -
Sagoterare: Monika Riihelä
Det var en gång en gekko,
som bodde i Kronohagens lågstadieskola. Gekkon hette Krukus.
Krukus var mycket gulli och alla elever gillade honom. Krukus
tyckte om maskar och syrsor. Men inge tyckte om syrsorna eller
maskarna. Ingen ville ge mat åt den. Men det fanns några i
årskurs sex som var så modiga att de vågade ge mat åt den.
En dag när dom där modiga eleverna gick och äta blev de
förgiftade. Efter det de kunde inte mata gekkon, för de var
borta från skolan i många dagar. Sen kom två lärare och sen
kom de med stora hanskar, för ifall de inte skulle ha haft
handskar, skulle de inte ha vågat ge mat åt honom. Sen gav de
så mycket mat att den exploderade. Så ingen såg gekkon efter
det. Snipp snapp slut så var sagan slut.
Till sidans topp
Till början av Barnen berättar sidorna
Kontaktperson:
